Trummor: Hemmabyggen av Kellerstommar med Yamahabeslag. 8*8", 10*10", 12*12", 14*14" pukor (sällan mer än en eller två, 10+14 eller 12+14). 20*20" och 20*8" bastrummor (nej, jag använder inte dubbla kaggar, inte ens ett dubbeltramp, utan spelar 8-tummaren i jazzigare sammanhang och när det är trångt på scen eller i bilen). Sonor 14*5" COB virvel, typ 60-tal med sejarmekaniken bytt mot en Nickel. Hemmabyggd 14*6", körsbär i stavar, Yamahadelar. Hemmabyggd 14*8", Kellerstomme i lönn, övrigt Yamaha. 13*3" av okänt ursprung, 50-tal kanske?
Cymbaler: 15" A Zildjian thin hihat, 14" A Zildjian flat bottom hihat, 14" Zildjian top med Zanki heavy bottom. 24" Istanbul Agop signature ride, 22" K Zildjian Custom ride, 20" Istanbul (pre-split, green label) thin ride. 17" Istanbul Mehmet crash, 16" K Zildjian dark crash, 16" Istanbul Agop Ottoman crash.
Skinn: Remo, Evans eller Aquarian, beroende på humör och vad som råkar vara billigt i musikaffären. Aquarian American Vintage på de äldre virvlarna (eftersom tum-mått inte riktigt passar), något enkellagers vitt på de andra. Dubbellagers vitt på pukorna. Pinstripe, Superkick eller Powerstroke på bastrummorna.
Stockar: Vic Firth Bolero, Vic Firth Sweet Ride, Regal Tip vispar, Vincent plastrods fastsatta i Regal Tip trähandtag.
Stativ: Yamaha. Premier flat-base till jazzkitet.
Notera att nästan allt är gammalt, slitet och köpt begagnat. Med undantag av någon enstaka cymbal är det verkligen inga märkvärdiga grejer. I sina bästa stunder (och med en duktig ljudtekniker) kan de ändå låta väldigt inspirerande. Och när de inte gör det, beror det uteslutande på mitt bristande handlag.