söndag 28 mars 2010

Mitt liv som hunk



Efter en stressig dag på jobbet, vad kan väl vara bättre än en massiv cementtrapp och en tiokilosslägga?

Det skulle möjligen vara en rejäl tryckluftsdriven bilningshammare efter en vecka med projektinducerad internationell konflikthantering. Att straffa stenen istället för att utöva våld mot väl valda Wienare.

Nej, det är inte riktigt så illa som det låter. Men när ett utvecklingsuppdrag som det vi arbetar med går mot sitt slut så hettar det till ibland. Någon liten detalj missförstås. Språkförbistring. Olika företagskultur. Jag blir sällan arg på jobbet, men de senaste månaderna har det hänt. Flera gånger.

Samtidigt har familjens slitna sommarstuga utsatts för en extreme home makeover. Väggarna ska isoleras, taket byggas om, fönstren bytas och några rum läggas till. Riktiga snickare får göra det mesta, men vi hjälper till så gott vi kan med rivning, målning och städning. Städning. Och städning. Det är helt otroligt hur snabbt en idyllisk strandtomt kan förvandlas till en soptipp där vi lite fåfängt flyttar runt skräpet mellan olika högar. Som ett jättelikt plockepinn med en Christo-installation i mitten.

Det skulle kunna vara en bra avkoppling från jobbet. Mer macho, mindre nörd. Jag tänkte mig själv där i solskenet utanför sommarstugan, muskulös och svettig med bilningshammaren i ett stadigt grepp. Men det var mest molnigt, kallt och muskellöst.

Kodare, bliv vid din test.