fredag 18 september 2009

Kontorsslav

Upptäckte just, efter drygt 13 år, detta stilleben på min arbetsplats. Känns bra med en så kreativ och inspirerande miljö.

tisdag 15 september 2009

Habegär


Från http://www.vinniecolaiuta.com/.

Ärmlös 80-talsnostalgi. 40-årskris, dåligt humör och världens roligaste hobby.
Och så är den slutsåld...

lördag 12 september 2009

Lysande soul

Hörde Samuel Ljungblahd i en liten lada i mörkaste septemberskogen. Samuel var lysande, som alltid. Som sångare, som underhållare, som förvaltare, som förmedlare.

Men det var en rejäl uppförsbacke i går kväll. Fyra ungdomar längst fram höll igång och dansade från första tonen, medan resten av smålänningarna syntes skeptiskt avvaktande till Umeås stolthet. Soul, gospel eller blues spelade ingen roll. På frågan om någon kände till James Brown, hördes bara ett svagt mummel från bänkarna. Samuel och bandet funkade, kämpade och svettades tills de plötsligt konstaterade att låtlistan var slut. Vilket möttes av kvällens starkaste applåd. Tacksamt.

Hur eller hur, i mina öron var det en arbetsseger som inte blev mindre av att halva bandet var vik. Inget rep, inte ens ett soundcheck hade de hunnit med eftersom trummorna glömts i ett förråd någonstans. Sådant imponerar på en wannabe-musiker som mig.

onsdag 9 september 2009

Bön

Sedan jag blev med blogg är mitt liv är totalt förvandlat.

I går var jag en slagen spillra av en man (bara en riktig man vet hur psykiskt och fysiskt nedbrytande en febertopp på 37,9 kan vara). I dag kan jag frisk gå till jobbet och mötas av den rättmätiga respekt bara en blogg kan ge. Mina vänner förstår hur de genom mig kan nå karriärfördelar och högre rankning i Googles index. Mina fiender fruktar hur jag med några få ord kan förgöra dem.

Måtte inte makten stiga mig åt huvudet.

tisdag 8 september 2009

Hur svårt kan det vara?

Det är 2009.
Ingen vettig människa börjar skriva en blogg hösten 2009.
I september 2009 är man sent ute om man börjar twittra. Myspace och Facebook har för länge sedan passerat bäst-före-datum. Och blogga är ju bara förra årtusendet.
Men jag har aldrig testat. Sitter man vid datorn hela dagarna, är det inte särskilt frestande att logga in och sväva ut när man kommer hem - i synnerhet när man inte har något intressant att säga. Å andra sidan har jag förstått att innehåll inte är ett absolut krav i bloggosfären (det händer, någon enstaka gång, att man hittar inlägg som man lika gärna hade kunnat klara sig utan). Och ibland, när C++-kodandet, de tyska mejlen och den pseudo-engelska dokumentationen hemsöker mig på nätterna, undrar jag om jag fortfarande minns hur man skriver en vanlig text. På ärans och hjältarnas språk. 
Så när tjänsteresan till Wien ersattes av en lättare förkylning (vem vågar sätta sig på ett flygplan med feberblanka ögon i dessa svininfluensa-tider?) hamnade jag här.