DJ Ulf

När jag träffade E för 22 år sedan, lär jag ha sagt att "bara jag får hålla på med ljud, ljus och sladdar så är jag nöjd". (Jag jämförde också hennes ögon med en kos, men min bristande talang för raggning är en helt annan historia.)

Därför borde jag väl inte förvånats över hur oförskämt roligt det var att leka DJ. Se dansgolvet gunga och svetten blänka i ljuset som pulserar i takt med mina fräcka beatmixar. Känna basen som dunkar oförtrutet två gånger per sekund, minut efter minut, timme efter timme, som om tiden stod stilla i natten.

Nu var det väl si och så med beatmixandet, kompisarna på nioåringens kalas ville helst höra samma Amy Diamond-låt om och om igen innan det var dags att åka hem till Idol. Men någon gång tyckte jag mig se att det planlösa springandet fram och tillbaka nästan samordnades till rytmiska rörelser i takt med Michael Jackson. Och spegelbollen var fin. Jag tror att jag ska passa på att hänga upp den på toa när E är bortest i helgen.